Gerd Theissen skriver i sin bok "The historical Jesus" att Jesus inte såg sig själv som Guds son. Theissien menar att det var de första kristna som efter påsken gav Jesus den titeln. Theissen nämner här Jesu ord till "mannen som ägde mycket" (Mark 10:18). Där står det:
Jesus svarade: "Varför kallar du mig god? Ingen är God utom Gud."
Vad Theissen glömmer är att Jesus ofta använde frågor för att få fram en poeng. I Matt 16:15 frågar han lärjungarna:
"Och ni, vem säger ni att jag är?"
Att Petrus här svarar "du är Messias, den levande Gudens son". är en annan historia som jag inte vill gå in på just nu. Min fråga är: Vad är det som säger att inte Jesus ställer en liknande retorisk fråga i Markus evangelium? Är det inte rimligt att anta att meningen bakom hans fråga till den rike mannen är att Han naturligtvis är Guds son och ett med Fadern? Det är i alla fall min bestämda mening.
måndag 15 oktober 2007
söndag 14 oktober 2007
Jesus, psykologen
Jesus upphör aldrig att förvåna mig. Det finns ett djup i hans undervisning som förefaller sträcka sig bortom tid och rum.
Här har vi en man som kommer från den galileiska landsbygden, i en liten romersk provins kallad Palestina. Han har förmodligen blivit undervisad i den judiska skriften, liksom alla judiska män blev i sin ungdom, men har troligtvis ingen högre utbildning.
Konstigt nog fortsätter han c:a 2000 år senare att förbluffa oss. Hans pedakogik väcker fortfarande beundran hos nutida pedagoger, hans etiska principer och hans kamp för de socialt utstötta är i hög grad aktuella ännu idag.
Det verkar även som om de principer Biblens Jesus lärde ut är helt i enlighet med modern psykoanalytisk teori. Jag tänker då främst på ett Bibelord i Luk 18:17 där Jesus säger:
- "Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn, han kommer aldrig dit in."
Människan ställs redan under de första levnadsåren inför en inre konflikt mellan tillit och grundläggande misstro (vanmakt) som man bearbetar under hela sitt liv. I kriser kan en människa gå tillbaka till ett barndomsstadie för att klara av krisen psykologiskt. Detta kallas regression.
Psykoanalysens fader Sigmund Freud menade att det gällde att övervinna det naiva och primitva tänkandet och istället nå upp till rationalitetens nivå och genomskåda önsketankarna om att vilja kasta sig i moderns armar. Modern psykoanalytisk teori menar dock att det finns en "regression i jagets tjänst". Det innebär att tillbakagången till barndomen där man kan vara naiv och utlämnad för att sedan stiga upp till progression är en viktigt del av en människas mentala överlevnad. Här blir alltså tron på Gud som fader ett sätt att bearbeta en av våra mest grundäggande psykologiska konflikter. Det ger oss hopp.
När Jesus talar om att vi måste vara som barn för att leva i Guds rike av total frid och tillfredställelse ligger han alltså enligt mig 2000 år före sin tid.
En parentes i sammanhanget är att Erik H Erikson, en av Sveriges största psykoanalytiker talar om vikten av att bli sedd. Det är i mötet ansikte mot ansikte människan blir en individ och tilliten till andra föds. Denna princip gällde även bland judarna på jesu tid. I 4 Mos 6:22-27 står det:
"Herren vänder sitt ansikte till dig och ger dig sin fred."
Bibelns bild av relationen mellan männsika och Gud som barn och fader (eller moder) fyller altså ett grundläggande mänskligt behov. Vissa kanske då skulle hävda att vi männsikor skapat Gud för att fylla detta behov, men som Wikström och Geels säger i förordet till sin bok ska religionspsykologin "inte bortförklara religiösa erfarenheter som inget annat än psykologiska processer utan vara ett sätt att se på det fenomen man studerar".
Källor:
Den religiösa männsikan - En introduktion till religionspsykologin av Antoon Geels och Owe Wikström
Svenska Folkbibeln
Här har vi en man som kommer från den galileiska landsbygden, i en liten romersk provins kallad Palestina. Han har förmodligen blivit undervisad i den judiska skriften, liksom alla judiska män blev i sin ungdom, men har troligtvis ingen högre utbildning.
Konstigt nog fortsätter han c:a 2000 år senare att förbluffa oss. Hans pedakogik väcker fortfarande beundran hos nutida pedagoger, hans etiska principer och hans kamp för de socialt utstötta är i hög grad aktuella ännu idag.
Det verkar även som om de principer Biblens Jesus lärde ut är helt i enlighet med modern psykoanalytisk teori. Jag tänker då främst på ett Bibelord i Luk 18:17 där Jesus säger:
- "Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn, han kommer aldrig dit in."
Människan ställs redan under de första levnadsåren inför en inre konflikt mellan tillit och grundläggande misstro (vanmakt) som man bearbetar under hela sitt liv. I kriser kan en människa gå tillbaka till ett barndomsstadie för att klara av krisen psykologiskt. Detta kallas regression.
Psykoanalysens fader Sigmund Freud menade att det gällde att övervinna det naiva och primitva tänkandet och istället nå upp till rationalitetens nivå och genomskåda önsketankarna om att vilja kasta sig i moderns armar. Modern psykoanalytisk teori menar dock att det finns en "regression i jagets tjänst". Det innebär att tillbakagången till barndomen där man kan vara naiv och utlämnad för att sedan stiga upp till progression är en viktigt del av en människas mentala överlevnad. Här blir alltså tron på Gud som fader ett sätt att bearbeta en av våra mest grundäggande psykologiska konflikter. Det ger oss hopp.
När Jesus talar om att vi måste vara som barn för att leva i Guds rike av total frid och tillfredställelse ligger han alltså enligt mig 2000 år före sin tid.
En parentes i sammanhanget är att Erik H Erikson, en av Sveriges största psykoanalytiker talar om vikten av att bli sedd. Det är i mötet ansikte mot ansikte människan blir en individ och tilliten till andra föds. Denna princip gällde även bland judarna på jesu tid. I 4 Mos 6:22-27 står det:
"Herren vänder sitt ansikte till dig och ger dig sin fred."
Bibelns bild av relationen mellan männsika och Gud som barn och fader (eller moder) fyller altså ett grundläggande mänskligt behov. Vissa kanske då skulle hävda att vi männsikor skapat Gud för att fylla detta behov, men som Wikström och Geels säger i förordet till sin bok ska religionspsykologin "inte bortförklara religiösa erfarenheter som inget annat än psykologiska processer utan vara ett sätt att se på det fenomen man studerar".
Källor:
Den religiösa männsikan - En introduktion till religionspsykologin av Antoon Geels och Owe Wikström
Svenska Folkbibeln
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
